Public affairs



Lobbyism i riksdagen
Nio av tio riksdagsledamöter anser att kontakter med lobbyister ger bättre beslutsunderlag. Det visar en ny rapport om lobbying i den svenska riksdagen.
TNS Gallup har på uppdrag av PRECIS, PR-konsultföretagens branschorganisation, genomfört en undersökning om lobbying bland 102 riksdagsledamöter. Resultaten ligger till grund för den rapport som Tommy Möller, professor i statsvetenskap, presenterar vid PRECIS seminarium i Visby i dag.
- Lobbying är en naturlig del av den moderna demokratin, men det är sällan som villkoren för att påverka politiska beslut diskuteras. Det saknas fakta om hur riksdagsledamöterna uppfattar situationen. Undersökningen och seminariet i Almedalen är PRECIS bidrag till ett öppet samtal om ett område som det finns många förutfattade meningar om. Vi vill avdramatisera lobbying, säger Hans Gennerud, ordförande i PRECIS.
I undersökningen framkommer bland annat följande:

• Tre av fyra riksdagsledamöter har kontakt med lobbyister varje vecka, främst genom utskottsarbetet. Kontakterna sker främst via e-post, personliga inbjudningar och telefon – inte via möten i riksdagen.
• De som tar kontakt är ofta näringslivsorganisationer och andra organisationer, följt av enskilda företag och fackliga organisationer. Det är mer sällan som ledamöterna blir direkt kontaktade av PR-konsulter eller av företrädare för kommuner och landsting.
• Nio av tio riksdagsledamöter anser att kontakter med lobbyister ger bättre beslutsunderlag och bara tre av tio är bekymrade över att lobbying skulle innebära någon form av hot mot demokratin.
• Det finns visst stöd för reglering av lobbying; närmare hälften av ledamöterna kan tänka sig lagstiftning som tvingar lobbyister att öppet redovisa sina uppdrag, medan bara var fjärde anser att riksdagsledamöter ska behöva redovisa sina kontakter.

- Undersökningen visar att det sker omfattande påverkansaktiviteter riktade mot beslutsfattare i riksdagen. De handlar om att företrädare för många olika samhällsintressen för fram åsikter och fakta som beskriver den verklighet organisationen eller dess medlemmar verkar i. Riksdagsledamöterna ser detta som ett naturligt sätt att få bättre underlag för beslut, framhåller Hans Gennerud.

Rapporten finns att ladda ned här